Kroppen som geometriskt fält. Ur fotosviten Nudes (Charles Sheeler, ca: 1918)Sheeler hör till den amerikanska modernismens förgrundsgestalter, känd bland annat för sina fotografier och målningar av Fords fabriker. Skärningspunkten mellan fotografisk realism och kubism i hans verk kom också att kasta långa skuggor över 30-talets progressiva dokumentärfilmsrörelse i USA (en rörelse som jag hoppas få tillfälle att skriva om i bloggen så småningom). Mindre känd är Sheelers egen verksamhet inom filmens område. Utöver den kanoniserade storstadsskildringen Manhatta (i samarbete med Paul Strand, 1920), av kritiker kallad den första amerikanska avant gardefilmen, gjorde han en rad experimentella filmer under 10-talet och framåt. Som så mycket från den tiden är dock dessa filmer tyvärr sedan länge försvunna.
Vad som däremot återstår är flera verk där materialet från dessa filmer approprierats. Fotografiska stillbilder framställdes genom att förstora enstaka filmrutor och i flera fall användes dessa som utgångspunkter för teckningar och målningar. Bilden ovan är ett sådant exempel. Den härrör ursprungligen från en film (ca: 1917), och ingår i en serie om tolv fotografier, vilka alla skildrar Sheelers hustru i olika ställningar. Istället för att erotisera den nakna kvinnokroppen, vilket ju var brukligt bland dåtidens fotografer, reduceras den här till ett geometrisk landskap. Jag skulle för övrigt gissa att den ursprungliga filmbilden här har beskurits. Detta skulle med stor sannolikhet innebära att filmen inte skildrade kroppen genom lika djärva kompositioner. I vilket fall är det synd att inte fler av Sheelers filmer bevarats för eftervärlden.
För den som är intresserad kan jag rekommendera Karen E. Haas läsvärda text, "Charles Sheeler and film" (2002), vilken föranledde ovanstående rader. Manhatta finns utgiven på DVD och går även att se på Youtube.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar